Hej!

Vad kan man göra i detta fall? Min psykiater sa åt mig att sjukhuset inte har resurser för att tilldela mig en psykolog. I stället skickade de remiss till vuxenhabiliteringen. Problemet är att jag har depression orsakad av fysisk och psykisk trauma under ett längre förlopp, därför tror jag inte att vuxenhabiliteringen är rätt ställe. Jag känner att jag hamnat mellan stolarna.

Vad kan jag göra i detta fall? Är det verkligen en “ursäkt” att sjukhuset säger att de inte har resurser?

I mitt fall är trauman orsakad av toxisk familjemiljö samt mobbing under hela skolgången fram till 17 år. Min psykiater sade att jag visade tecken på c-PTSD, men att de inte kunde göra utredning på grund av brist resurser.

Vette fan man kan göra…


Det här inlägget arkiverades automatiskt av Leddit-botten. Vill du diskutera tråden? Registrera dig på feddit.nu!

The original was posted on /r/sweden by /u/Rovknullad at 2023-10-18 16:15:22+00:00.

  • Dannebot@leddit.danmark.partyOPMB
    link
    fedilink
    Svenska
    arrow-up
    1
    ·
    1 year ago

    Regime_Change at 2023-10-18 18:27:52+00:00 ID: k5fqvg4


    Det är ju såklart något du måste bearbeta att det blir så, en psykolog kan absolut hjälpa med det men behöver inte heller hjälpa. Det kan också hjälpa att du helt enkelt bara vänjer dig efter att det går tillräckligt lång tid och du har vant om dig. Du är ju ung, så majoriteten av ditt liv har väl präglats av jobbiga sociala interaktioner - men det behöver inte vara så framöver. Folk är oftare schysstare som vuxna. Det kan också hjälpa att du känner dig mer bekväm i sociala situationer i allmänhet.Socialt utstött får man nog leva med att känna sig ibland, det är liksom en del av vuxenlivet att stå med att befinna sig i en massa sammanhang där man inte vill vara och inte känner sig hemma. Det ska såklart inte behöva leda till att du kallsvettas, men det är helt normalt att tycka att det är jobbigt att känna sig socialt utstött och det är oundvikligt att inte hamna i sådana situationer ibland. Det är inte en rimlig förväntan på dig själv att du aldrig ska tycka att sociala situationer är jobbiga.

    Sen gällande våldsam så är det också ett val du har själv. Du kanske inte kan kontrollera dina känslor, men du kan alltid kontrollera dina handlingar. Orättfärdigat våld är inget man ska hålla på med, det gör en till en sämre människa.

    • Dannebot@leddit.danmark.partyOPMB
      link
      fedilink
      Svenska
      arrow-up
      1
      ·
      1 year ago

      SingingPotatoes at 2023-10-18 18:52:39+00:00 ID: k5fv1kd


      Nu är det ju så att psykologisk behandling är (bl.a.) den intervention som har evidens för effekt mot de problem OP lider av. Visst kan man jobba för att hjälpa sig själv i viss mån men ibland räcker det helt enkelt inte hela vägen då problematiken är för komplex, man behöver den kurativa terapeutiska relationen i behandling som hjälp. Förstår vad du försöker säga, men det känns inte speciellt hjälpsamt att lägga allt ansvar på att OP ska lyckas “lösa det själv” med argument som att “alla ibland visst också känner så” och “att bete sig aggressivt gör en till en sämre människa”. OP, om resurserna finns så tycker jag att du ska söka dig privat, men var noga med att undersöka om stället har kompetens inom autism med; även fast det inte är den problematiken du söker för behöver man ofta anpassa behandlingar för att de ska vara lika effektiva då det finns samsjuklighet med autism.

      • Dannebot@leddit.danmark.partyOPMB
        link
        fedilink
        Svenska
        arrow-up
        1
        ·
        1 year ago

        Regime_Change at 2023-10-18 19:16:31+00:00 ID: k5fz1td


        Ja men då får han väl lägga sig på rygg och sprattla som en tordyvel så länge då - jag har inte sagt att han ska sluta gå hos psykologen han inte får tid hos. De flesta som läker ett trauma gör det utan psykologhjälp, oavsett om det är den metod som har bäst evidens. Speciellt stark evidens för samtalsterapi finns inte heller för övrigt.

        • Dannebot@leddit.danmark.partyOPMB
          link
          fedilink
          Svenska
          arrow-up
          1
          ·
          1 year ago

          SingingPotatoes at 2023-10-18 21:32:57+00:00 ID: k5glt16


          Källa på de påståendena? Sen så blir jag lite nyfiken på vad du menar med samtalsterapi, PDT då? Eller ren stödterapi?

          • Dannebot@leddit.danmark.partyOPMB
            link
            fedilink
            Svenska
            arrow-up
            1
            ·
            1 year ago

            Regime_Change at 2023-10-18 21:46:15+00:00 ID: k5gnwrv


            Vad tycker du att OP ska göra mellan idag och den dag om 2-6 år när OP får tid hos en psykolog?

            Jag behöver inte ge källor, det har inte du heller gjort. Dessutom är det självklart då den absoluta majoriteten av människor med trauma aldrig ens haft möjlighet att få någon tid hos psykolog eller gå igenom några etablerade behandlingar. Med samtalsterapi menar jag terapi som bygger på samtal och inte medicinering mot t.ex. schizofreni eller psykostillstånd.

            • Dannebot@leddit.danmark.partyOPMB
              link
              fedilink
              Svenska
              arrow-up
              1
              ·
              1 year ago

              SingingPotatoes at 2023-10-19 09:24:23+00:00 ID: k5iuki6


              Här har du en! Sen så vet jag att du själv förstår att mitt problem inte ligger i råd om vad OP kan göra medans han väntar på tid, utan din negativa attityd om behandlingseffekt och om hur OP nog borde kunna behandla sig själv. Sen så är det ju oftast inte någon väntetid på privat vilket var min rekommendation. :) Sen så är det du menar med samtalsterapi otroligt varierat och behandling beror på tillstånd, där depression och trauma ju är något helt annat än schizofreni och/eller psykos.